Foto: Maria Östberg

Lärkträd på tillväxt

Foto: Maria Östberg

Med gran i sikte

Foto: Maria Östberg

Gården är varsamt renoverad och har vacker utsikt över...

Foto: Maria Östberg

Stora Hensjön

För snart tjugo år sedan köpte Erika Henmalm Koch sin första skogsfastighet. I dag har skogsegendomen vuxit till totalt 155 hektar, varav 132 av dem är produktiv skogsmark.

Stövlar och röjsåg

Att vara skogsägare är något Erika trivs med och hon önskar att fler kvinnor vore det. Av landets skogsägare är 38% kvinnor, så männen dominerar ägandet. Ännu större andel är det vad gäller att aktivt arbeta med skogen. Även det gillar Erika. – Det är så skönt med kroppsarbete, att dra på sig stövlarna och gå ut i skogen med röjsågen. Något som kanske många har svårt att tänka sig om byns fastighetsmäklare och jurist.

Erika är dotter till en skogsägare och äpplet faller som bekant inte långt från päronträdet. Under uppväxten var hon ofta med sin far och sina bröder ute i skogen. – Jag har samlat på mig kunskaper med åren, har läst en del men mest är jag en ”learning-by-doing” person. Man lär sig med tiden om intresset finns. I dag delar hon och hennes man Peter skogsintresset, även han är aktiv skogsägare med egen skogsegendom.

Granngården

Gården Erika bor på, tillsammans med sin man och dotter, ligger vackert vid Stora Hensjön strax utanför Tingsryd. I grannfastigheten några hundra meter bort bor hennes mamma på den gård där Erika växte upp. Föräldragården har varit i släktens ägo i sex generationer, sedan början av 1800-talet. När granngården blev till salu 1998 passade Erika på att köpa den. – Alla byggnader var i behov av renovering och skogen var inte heller i bästa skick, den krävde omfattande gallring och röjning. En del avverkades för att bekosta renoveringen av den röda mangårdsbyggnaden och de andra byggnaderna som i dag ser ut att vara i oklanderligt skick.

Seriös skogskvinna

Under vår kaffestund i det nyrenoverade lantköket berättar Erika ingående om sitt seriösa skogsägande… om beståndet, planeringen och boniteten. Det senare lär jag mig betyder skogens växtkraft, d v s vilken virkesproduktiv förmåga skogen har. - Jag är inte medlem i Södra, jag vill kunna vara flexibel och själv välja sågverk och entreprenörer, berättar Erika. Och ägandet handlar inte bara om pengar in, det innebär också stora kostnader, fortsätter hon och pekar på några exempel. - Vart 15:e år måste dikena rensas annars blir det sankt och skogen kan dö. Dikesrensning är inget man pysslar med på en söndagseftermiddag utan det krävs folk med maskiner till att göra detta.

Långsiktig investering

Erika pratar gärna om produktion och utveckling. En bra skogsbruksplan är A och O. - Att äga skog är en långsiktig investering. Kanske är det så att du inte hinner skörda frukten av ditt ägande utan det blir barnen som får glädjen av det. Processen, som sträcker sig över 80 år, ser ut så här; först markbereder man och planterar. Efter en sex-sju år gör man en första röjning och efter ytterligare sex-sju år är det dags för en andra röjning. Den första gallringen sker ca 25-30 år efter planteringen, om det är granskog. Andra gallringen efter 45 år och efter 70-80 år är det slutavverkning och därefter kalhygge.

Miljötänk

Erika är dubbelcertifierad skogsägare vilket innebär att hon har förbundit sig att bedriva ett miljövänligt skogsbruk. I praktiken innebär det att man lämnar gamla torrträd till förmån för fåglar och insekter samt att man vid slutavverkning lämnar kantzonerna vid sjöar. Ett naturvårdsavtal med Skogsstyrelsen har hon också tecknat gällande skyddsvärd orörd skog, vilket innebär att en del av skogen inte får röras på 49 år.

Vi bryter upp från förmiddagsfikat och sätter oss i Erikas silverfärgade jeep. Det är dags för en rundtur i skogen. Vi kör på en slingrig grusväg kantad av ståtliga granar och lövverk som skiftar i gult, orange och brunt. Hösten är här med sina betagande färger.

Gudrun

Stormen Gudruns framfart 2005 drabbade de flesta skogsägare i trakten, även Erika. – Dagen efter stormen såg det förfärligt ut, och vi var utan både telefon och ström en lång tid. En kunnig skogsman anlitades och vad som skulle göras gicks igenom direkt. Erika hade stormförsäkrat och fick ut en del pengar för sina drabbade områden. Erika har mest satsat på granbestånd men efter stormen har hon även planterat en del lärkträd som är snabbväxande och stormtåligt. Virket används bl a till båtar, golv och möbler. Hon tycker att det är både roligt och spännande att utöka sitt bestånd med ett främmande träslag.

Mansdominans

Branschen är mansdominerad och jag kan inte låta bli att ställa frågan. - Hur är det att vara skogsägare och kvinna? Kvinnor kan ju inte det här med skog, typ. – När jag och Peter är ute tillsammans så kan det hända att andra män frågar Peter om min skog – fastän jag står alldeles bredvid honom. Peter brukar svara något i stil med: - Jag har ingen aning om vad Erika tänker göra med sin skog, varför inte fråga henne själv, hon står ju här….

Cirkeln sluts

Erika trivs med att bo och verka på landsbygden, även om det finns både fördelar och nackdelar med landet. – Det finns ju inga barn i byarna längre, säger hon och hoppas på att vi står inför ett generationsskifte. Erika har bott några år i Växjö när hon satt ting och arbetade några år som jurist i Stockholm, men nu är hon tillbaka och skulle inte kunna tänka sig att lämna denna plats igen. Här växte hon upp, hon har kommit hem igen. Här vill hon se sin dotter Maggie växa upp. Och hoppas att skogsintresset går i arv till ännu en generation.

Maria Östberg, text och foto
maria@tingsrydnytt.se